Det känns verkligen inte bra n

Har haft jobbiga tankar i princip konstant och känner mig bara nedstämd hela tiden. Det värsta är att jag inte ens orkar försöka göra något åt det.

Igår var jag hos psykisen. Började gråta, lol. Men det var väldigt jobbigt igår faktiskt. Så pass jobbigt att jag relapsade. Är så jävla trött på detta.

I morse var jag helt säker på att jag inte skulle orka ta mig upp ur sängen, men jag lyckades! Creds till mig.

Jag är så jävla ledsen

På mig själv. På allt. Just nu svider handleden. Mina föräldrar vet inte vad jag håller på med… men jag måste berätta för min psykolog på onsdag. Jag måste. Detta kan inte fortsätta. Fan, det är ju snart sommar. Om jag ska hålla på och ha långärmat hela tiden så kommer min familj bara undra vad jag håller på med. Har ju alltid älskat solen och att bada.

Detta är ohållbart. Egentligen har jag väl vetat det hela tiden, men vad fan… Jag började med detta när jag var fjorton. Nu är jag snart sjutton och är fortfarande fast. Visst, två-tre år är väl inte så mycket kanske, men ändå. Jag är så arg på mig själv för att jag har börjat på handleden också. Höfterna var illa nog.

detta är ett utkast från den femtonde maj i år. Nu känner jag inte ens ett behov av att skada mig längre. Helt sjukt, det försvann lika fort som det kom.

Apropå saker som försvinner lika fort som de kommer… Igår irrade jag omkring utomhus i nästan tre timmar. Mina föräldrar blev väldigt oroliga. Jag stod vid en bro i typ en timme och funderade på att hoppa, men så hittade mamma mig och skjutsade hem mig. Men idag känns det bra. Jag vet inte, dessa jävla humörsvängningar kommer bli min död.

JAG SAKNAR DIG.

Du var en av de vackraste människorna på denna jord. Du var… du var helt underbar. Du är helt underbar. Det finns så jävla mycket jag vill säga dig, men inte kan. Aldrig kommer kunna säga dig.

Jag sitter och lyssnar på låten du skickade mig. ”För du är det finaste jag vet, när allt annat här är falskt och fel”. Den går på repeat. Jag trodde att jag var speciell när du skickade den till mig, men sedan fick jag reda på att du skickade den låten till alla andra också. Och jag kan inte sluta tänka på dig, en så ångestfylld kväll som denna. Jag vet att jag inte borde plåga mig så här, men jag klarar inte av det mer. Jag behöver dig. Fan, vad jag behöver dig.

Du fick mig alltid att känna mig önskad, hur sjukt det än må låta. Men du lyckades med det. Och jag blev nog kär i dig. Ja, jag föll pladask för dig. Jag vet att jag kan ta initiativet och ta kontakt med dig, men jag är för feg. Varför hör du inte av dig? Jag vill ju prata med dig.

Jag önskar att jag aldrig träffade dig. För detta gör så jävla ont att jag inte vet hur jag ska klara det. Min kärlek till dig var alltid starkast. Och jag lär inte kunna hålla mig ifrån rakbladen ikväll heller. Förlåt. Jag borde inte, men jag vet inte hur jag ska klara mig utan deras tröst.

 

Jag mår inte bra

Vet inte senaste gången då jag faktiskt gjorde det, men har relapsat. Har börjat skära mig på armen. Fucking armen. Fattar inte varför jag gör detta, men jag kan inte kontrollera det. Fanfanfan. Jag skär inte så djupt i alla fall (tror jag), så jag får hoppas på att det inte blir några ärr :/

Men vetefan om jag ska berätta detta för psykologen eller ej. Hon kommer ju troligen vilja berätta det för mina föräldrar, och… Nä. Det klarar jag nog inte. Har lagt om armen med ett bandage just nu i alla fall, så att det inte hamnar blod osv på sängkläderna. Hm.

Nu är jag i alla fall ledig, ända fram till söndag. Fem dagar ledigt, det är skönt det!

YouTube Preview Image

Old Money av Lana Del Rey. Är inte vanligtvis ett stort fan av henne, men denna låt är helt underbar. Hittade den idag.